Redan medlem?
Logga in
Utan ord, eller om en bänk...
Du det var om en bänk jag skulle berätta men så satt du där under samma filt som jag strök med pekfingret över mina ben och när jag öppnade munnen för att tala förde du handen mot mitt hår kom så nära så nära att jag kände dina tankars andetag mot mitt öra
och jag hörde hur de talade viskande om längtan och de berättade också de om en bänk
där allt en gång hade börjat
Fri vers
av
Ensamma mamman
Läst 639 gånger Publicerad 2006-03-07 23:36
|
Nästa text
Föregående Ensamma mamman |