Det är tankarna på dig som får vattnet att leva igen

där under sitt istäcke

fasthållet av en starkare kraft

du ger livet en strandmening

där man ligger utsträckt i den nattfuktiga sanden

strandrågen i ruggar ovanför huvudet 

och måsarna

sjunger kärlekssånger om oss

[Jag som aldrig skulle bli lurad av kärleken igen

för den kan brännas

och det kol som blir kvar

ritar svarta bilder i hjärtats kammare]

men du kom som en vindängel in i mitt liv

när allt redan stormade 

så lyfte du min haka och gav mig

livet åter

samtidigt som du kysste mina stumma läppar

Naturen följer sina egna lagar

och havet

havet bryter i sin försegling

vill också slå sig fritt och låta sina vågor dansa

till måsarnas kärlekssång om oss