Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag har återupptäckt Depeche Mode och det kursiverade är rippat från deras låt "Stripped" från plattan "Black Celebration".


Blå måne

 

Jag frågade mannen bakom disken var hans kärlek var. Han log och svarade att hon var tatuerad i honom och flöt i hans ådror. Den enda kvinna han någonsin hade älskat vars namn var glorifierat, evighetsinpräglat under hans breda bröstkorg. Monica. Han uttalade hennes namn med sådan försiktighet. Som om han var rädd för att jag skulle upprepa det och besudla det genom att forma ordet mellan mina orena läppar och åter skänka henne livet. Men hon är död, bartenderman, så hon kan aldrig lämna dig.  Monica. 


Let me see you strip down to the bone

 

Jag älskade hur han kallade mig för fröken när han inte visste mitt namn. Och hur hans lågmäldhet skar genom domedagssorlet och brände ett hål under min navel där jag samlat på tillbakahållna andetag. Hur han var nyutsprungen bland det som var ruttnande. Jag fann honom i botten på glaset och spenderar nu mina kvällar i sökande. Ty han försvann.


Let me see you strip down to the bone


Och luften är inte tjock att andas utan lätt. Som syrgas. Och den artificiella solen i vårt egetskapade paradis är varm och marken pulserar under våra fötter i takt med våra hjärtslag. Vi kommer alla att brinna men det gör inget för vi är vana att brinna. Människorna här är som utopiska tomtebloss och de smeker trånsjukt varandra med sina ögonkast. De älskar med ögonen. Och hatar. Och jag, jag drar fingertopparna över fröken Stockholms lår under bordet och etsar hennes utsökta profil i mitt medvetande medan hon berättar sina sammetslögner och skrattar vassa pärlor. Hon är vacker och livsfarlig.

 

Let me see you strip down to the bone

 

Tiden har stannat och dansgolvet har tagit sina fångar. I hårdrocksbaren flockas honungsblonda stiletter kring stora män med små piller. Vi är alla marionetter. Le mot kameran älskling. Inatt kommer aldrig ta slut.




Fri vers av Jessica Ewa
Läst 915 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-01-08 12:53



Bookmark and Share


    anakin
\"Och jag, jag drar fingertopparna över fröken Stockholms lår under bordet och etsar hennes utsökta profil i mitt medvetande medan hon berättar sina sammetslögner och skrattar vassa pärlor.\"

- superbra
2007-08-15

  Antropofagen
Härligt språk och shortcuts som lämnar en hel del åt läsaren.. fångar mig.
2007-04-18

  molly crayons
jag gillar dina korta scener jättemycket. men håller med betraktaren om att mellanraderna är onödiga. även om jag gillar depeche.
2007-03-16

  Micael Axelsson
Ett rikt bildspråk som stilistiskt målar upp vandrande bilder, som om man gick tankars egna banor, sådär som tankar gör den sena timmen till musikslingors dimmiga förförelser, och jag sväljer allt som vore det vätska till ett förtorkat sinne - och jag älskar något livsfarligt vackert; Livets sköna mö...
2007-02-24

    Josefin Johansson
Den är fortfarande lika bra. Åh som jag älskar denna dikt.
2007-02-16

    Josefin Johansson
Oj. Jag tappar helt andan. Vilket språk. Vilket underbart underbart språk.
2007-02-14

  Skosnöret
Denna iakktagelse och ändå självinsikt. Lite bitterljuvt på något sätt. Denn bitterljuva smak jag vill bevara på min tunga mycket längre än denna minut. Så jag bokmärker. Definitivt!
2007-01-23

    Lillis
Drömlikt, surrealistiskt, med touch av ditt underbara språk naturligtvis. Toppen.
2007-01-08
  > Nästa text
< Föregående

Jessica Ewa
Jessica Ewa