Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Tack för ditt tips yoyyo!! Tacksam mot kritik, man kan bara bli bättre! Tack igen!! <3


Jag är ensam


människor sitter runt omkring mig,
men ja är ändå ensam.
Folk lyssnar, men ändå så hör de inte.

Fastän jag ler
dör en bit av mig

Trots att folk pratar så säger de mig ingenting.
folk försöker hjälpa,
men jag är lika hopplöst ensam.

De säger att de förstår,
men det kan inte förstå sig på något de aldrig upplevt
något de aldrig känt.

Även om de älskar mig
så känner jag mig helt ensam.
Trots att jag sitter i solen
så är det mörkret som omsluter mig.

Jag är ensam i min egen värld,
utan någon som drar mig tillbaka

till verkligeheten.




Fri vers av AnnaGs
Läst 301 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-01-29 18:43



Bookmark and Share


  Elina Källman
Jag känner igen mig i det här.
Men jag tror att det är så
att man tror att man är
mer ensam än vad man egentligen är.
vad vet jag, men jag tror det är så.

Jag har själv trott det, men det visade
sig finnas flera som fanns vid min sida.

från det enda till det andra,.
dikten flyter på och är lätt att läsa.
bra jobbat.

/e
2007-09-15

    Rose_
jättebra!
men du är aldrig ensam.. du har alltid mig <3
2007-02-19
  > Nästa text
< Föregående

AnnaGs