Du färdas i mitt blodomlopp
på mina tankebanor och i mitt hjärtas sorg
Jag ser dig vakna varje gryning
och jag ber dig att stanna varje kväll då skymningen faller
Jag ber dig att se mina händer
när jag tvivlar på om jag någonsin funnits
Du sliter så på mig, och jag vet
Jag vet att det gör ont att älska någon som vänder ryggen till,
någon som inte ser
hur man färdas genom minuterna
bara för att få återse dennes ansikte
Tätt intill ditt hjärta sjunger jag min lovsång
och aldrig hör du dess toner
Aldrig lyckas du urskilja hur jag viskar efter dig om nätterna
När du inte finns här, när mörkret tar hela mitt jag
När din frånvaro skapar ett vakuum omöjligt att ta sig ur
omöjligt att slingra sig ur
Men tro inte att jag inte försöker,
tro inte att jag inte skriker efter dig i mina drömmar,
tro inget.