de försiktiga stegen,
det sena skriket
och de ensamma gatorna
hur du längtade
och alltid längtade

du drömde om att bli en vacker fjäril
lyfta dina vingar mot himlen
och ta dig hem med all din kraft
men det fanns ingen plats för dig
lilla barn, det fanns ingen plats

de reglade dörrarna,
de slutna rummen,
och din tysta väntan
hur du andades
och alltid andades

du tänkte dig ett ljus
en sommarbris mot din kind
och grässtrån mellan dina tår
men det fanns inget annat än mörker
lilla barn, det fanns bara mörker

de öppna sanningarna,
vaksamheten i dina ögon
och skriken som fastnade
hur du började om
och alltid började om


*


ditt mod ska vila nu
det är hög tid att andas
för din längtan ska besvaras
och din väntan ska få ett slut
jag öppnar min själs hem för dig
och bara du är välkommen
så som du aldrig känt ska du få känna
i kokongen vilar sanningen, lilla barn