Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ord till dig, minnet... En gång i tiden lyckades du...


Minnen av hat

Jag sa nej
Du tittar på mig med förvåning
Din förvåning går över i ilska
Och ilskan förvandlas till ord.
När orden inte räcker till
höjer du näven.

Då har jag för länge sedan tystnat...
Du vill att jag ska känna rädsla och maktlöshet
Du vill känna att du är överlägsen,
du vill visa att det är Du som bestämmer.

¤Jag känner aldrig den
fysiska smärtan i slagen¤

När du inte ser det i mig
- när jag inte gråter, gömmer mig, ber om förlåtelse -
växer din ilska

Jag ser det i dina hatiska ögon

Jag vet också att du blir tillfredställd
av att utreagera dig
på någon så svag
som lilla mig

¤Du som skulle ta hand om Mig¤


Säger jag emot dig
tar du ett hotande steg emot mig,
höjer näven igen...
Och Står jag helt tyst
kräver du en förklaring.

¤Jag vet allt om dig,
Du vet absolut Ingenting om mig¤

Men du ser ingen rädsla, ingen gråt
hör inga snyftande ord om förlåt...
Den glädjen ger jag dig inte idag.

Men...

Jag är skräckslagen
för dina blixtrande ögon och kraftiga knytnävar.

¤gråter inombords i tystnad.¤





Fri vers av Bissen
Läst 286 gånger
Publicerad 2006-04-17 16:46



Bookmark and Share


    NoMi F
Sorgligt, sorgligt
Så här har många kvinnor det i dag,
svårt att bryta sig ur
men det går, det går
Tunga rader men aktuella
Ingen skulle behöva ha det så här
Bra skrivet
2006-04-19

  Tino
Faaaaan.. Kan du bli av med "det" som gör att du mår illa och känner hat inför så gååå! Ingen ska behöva känna den kännslan jag fick när jag läste texten.. Önskar dig lycka till!
2006-04-17
  > Nästa text
< Föregående

Bissen
Bissen