Hennes armar, lår och ben är prydda med strimlor

gamla som nya blandat i en vilsen kompott

Och hennes hår är svart och rufsigt

och hennes kläder är i zero zice...

Hennes tankar är mörka

hennes minnen är outhärdiga

i hennes strupe blandas

lådvin med små blå piller

Hennes frukost bestod av en cigarett

och ecpresso

hennes huvudmål hamnade i stuprännan

i hennes minimala kropp

ryms en person med en enorm smärta

men hela hon är bara döpt till ett namn

en musikgenre 

en livsstil

De kallar henne Emo