en rubrik som inte är sig lik

jag speglar speglarna i glaset

en skottsäker väst behöver jag

när du skjuter salvor mot mig

skakat utrört bortfört blekt

sitter minnet och skramlar 

vem är du? så är frågan ställd

vet du vem du egentligen är?

bevittnar skrikens kroppar dansa

hur de skruvar sig undan osynligt 

de viker sig mot mittens ingenting

förvandlar sig till pappersflygplan

kastar ut sig själva ur sikte nu

jag axlar av mig skottsäker väst

vänder ryggen åt mynningen till

skjuter bort tyngden och reser mig