du bara glittrar

och skärvorna som omger din kropp

är så vackra

så sköra och så omöjliga

att röra

hur kan mörkret splittras i tusental

studsa som glänsande prismor

samlas vid dina fötter

titta här

du ritar vardagsbestyr med blodiga fotsulor

stryker över

suddar ut

öppnar handen och släpper

ännu en dag fylld av glas

och du bara glittrar