Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Solstrale… Dagens tema: Förväntningar - prestationsångest - beting.


Adventskalender 2022 Hjärtat i Juleås skog lucka:7

... fortsättning från gårdagen...

... dagens avsnitt är lite längre och fyllt med glädjeämnen...

 

... att tro sig veta utan att ha en aning... det är som om vi i det mänskliga tänket pendlar mellan insikt om rätt men omedvetet ändå göra fel... som om det är förutbestämt att inget ska få gå på räls... för att alltid kan någonting spåra ur... så hur gör vi för att hålla oss på spåret... ja det finns inget bra svar på det men vi kanske inte ska ta saker personligt... kanske är det bättre att ha tålamod och visa på förståelse...

 ... "Hjärtat i Juleås skog"...

... Juleå låg vackert klädd i snöskrud... nu var de fint klädda inför Tomtetinget och skolpjäsens premiär på Tomteboskolan... alla från Tomtegården kom ned över bergen tolkande efter slädar med ljuslyktor... Staffan hade hittat fålarna igårkväll... det var de nya fålarna han hade sett som nu följde med i all sköns färgprakt... ännu visste inte Staffan vems fålarna var... så Staffan hoppades att i Juleå skulle han få reda på det... Juleåborna kunde se det vackra följet komma... de såg det ljusa pärlbandet i gryningen... solen lyste i en gyllene strimma vid horisonten...  norrskenet gnistrade vackert... en storslagen vy, sade Borgmästaren Anders Stubbén, när han hälsade Tomtegårdens alla välkomna...  och Tomtegården mötte nu upp alla från Juleås förorter som de bekantat sig med förra året... kramar och skratt byttes med ett och annat ord...

... ja tänk, sade Nissan, jag är så nervös... lilla Ängeln kramade om stödjande...Tomtefar verkar så förvirrad, sade Nissan... han tycks inte minnas sin roll... nej det är lite snurrigt, sade lilla Änglen medan hon tog Nils och Lisa i hand och gick till logen... Tomtemor dök precis upp... vet ni, sa hon trösterikt, bry er inte om Tomtefars förvirring, när det väl gäller då levererar han... ja jag vet mamma, svarade Nissan  lättat...

... bakom scenen hade Tomtar, Grånissar och representanter från Lingonrisets elevkår Edor, Doris, Katja, Oskar och Lisa-Mi tagit sig an sina uppgifter... de såg   förväntansfullt fram emot årets skolpjäs skriven av Nissan och lilla Ängeln med stöd av Borgmästaren... fantastiskt att Hallonlandets och Blåbärslandets elevkårer valt att vara med som kör... Nissan och lilla Änglen hade  skrivit två sånger med förenande tema... nu var de extra glada åt att Borgmästaren bjudit in representanter från båda ländernas ting... och tänk att de kom!...

... publiken hade satt sig knäpptysta av förväntan... ljuset släcktes ned och  in skrittade de fem fålarna med överraskande sju fålar till i regnbågens alla färger... musik spelades upp av grånissarnas musikkår... en vacker inledning med sprakande färger och harmoniska toner... Nissan väntade otåligt på Tomtefar bakom kulisserna... men fick syn på honom på Staffans gråa fåle... vackert tänkte Nissan och pustade ut... väl på scenen slöt kören upp och sjöng den inledande sången om fred och solidaritet... publiken häpnade över den vackra koreografin av den dansande ringen kring Tomtefar som stod högtidligt med en brinnande fackla höjd... de tolv fålarna var så vackra tillsammans där de skrittade fram...

... Tomtemor och farmor Ida ställde sig på var sida om Tomtefar medans Nissan skred in tillsammans med Ängeln... ... "det finns ett land, med handen mot ditt hjärta, det landet inom dig - ett inre landskap som längtar kärlek, glädje och gemenskap - ja ett land som slagits ned av kylans förstar som efter värme törstar - ett land i brand som söker en enande hand - ett land som griper tag i vårt inre rum - ett land som sjunger, ett land som ser och talar ut, och ej längre står stum"... nu skrittade de fem av fålarna ut ur de vackra kulisserna av en skog... på ryggarna bar de Edor, Doris, Katja, Oskar och Lisa-Mi... de sjöng om glädje och kärlek... och fålarna i kulörta färger hade böljande vita manar... publiken var så hänförd...

... alla i publiken reste sig upp och sjöng med i kören som avslutade med Julsånger... Brogmästaren, Tomtefar och alla på scenen stod i en stor gruppkram... tystnaden sänkte sig... klungan öppnade sig, spred ut sig och mitt i den stod ett litet blåbär... det lilla blåbäret började tala med myndig stämma...  " jag har rest lång väg och reser än - min framtid är där - i ett land långt bortom horisonten - när solen går upp drömmer jag att en ljus framtid ska vara min för evigt - att vår granne Hallonlandet och mitt land Blåbärslandet ska enas med Lingonriset..."... då klev ett litet lingon fram... det lilla lingonet kramade om det lilla blåbäret... och fram steg då ett litet litet hallon som sade... "jag vill utlysa en stor varm gruppkram till alla som kom hit och tacka er för er välvilja! Tack!!!..." ... alla applåderade, hurrade, busvisslade och kramades förstås... 

... ja hela salen av Tomtar och Nissar och Grånissar grät och skrattade och kramades om vart annat... det var det varmaste stunden i Juleå historia... fast ute var det tjugo grader kallt och luften fylld av gnistrande iskristaller... Staffans fem fålar kom skrittande fram till farmor Ida i sällskap med de sju nya fålarna... nu skulle skådespelarna sitta upp och rida sorti... Tomtefar, Nissan, lilla Ängeln, Edor, Doris, Katja, Oskar, Lisa-Mi, farmor Ida, Tomtemor, Borgmästaren och den sista rosaskimrande fålen bar på lilla blåbär, lingon och lilla lilla hallon på sin rygg... ... det hela avslutade Tomtetinget med en mycket glad nyhet för året i aftontimmarna... skolpjäsen hade fått alla inblandade i konflikten om Lingonriset på bättre tankar än någonsin förut... nu var konflikten över och alla hade enats om fred...

... när alla på Tomtegården kom hem upptäcktes att några saknades... Staffan hade nu plötsligt fått tolv fålar att hålla reda på... men han hade inte fått svar på vems de sju nya var... de hade likt ett hjärta på bläsen och Staffan var förbryllad och nyfiken över detta... den lilla minsta fålen kom för att berätta en hemlighet för bara Staffan... Tomtemor undrade liksom Skuggan vart Husbocken och Julbocken Corona hade tagit vägen... och än hade inte Michelin och Missan kommit hem... vart har de tagit vägen... ja det ni är morgondagens äventyr... vi ses då!...

 
... Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

 

... fortsättning imorgon kl.10.30...

 




Prosa (Kortnovell) av Solstrale VIP
Läst 121 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2022-12-07 10:28



Bookmark and Share


  Bengt H VIP
Trevligt att åka till detta fantasiland där allt kan hända!
2022-12-23

  Susen VIP
Så fint förmedlat om konfliktlösning, ser blåbäret, lingonet och hallonet kramas.
2022-12-19

    Lena Söderkvist VIP
Hoppsan, vilken grej! En uppvisning som skapar fred. Helt ljuvligt. Älskar hela idén. Nu gäller det att få ordning på alla som saknas...
2022-12-08

  Öknens Ros VIP
En text fylld med värme och kärlek, finns viljan går det mesta. Men det händer andra saker snart.
2022-12-07

  Marita Ohlquist VIP
Kärlek, värme och gemenskap är ljusen som skingrar mörkret.
2022-12-07

  Maria Sundelin VIP
Vilket bra sätt att bli sams på

2022-12-07

  Evelyn Falk Möller VIP
Njuter av all glädjefull gemenskap. Och freden som utlystes från Tomtetinget. Det bådar gott för framtiden i Juleå. Men just det.... fortfarande finns de trådar att nysta i och få svar ifrån.... :) Så spännande denna saga är...

2022-12-07
  > Nästa text
< Föregående

Solstrale
Solstrale VIP