godord till behövande...

... när vi känner oss vilsna... och hopplösa som en groda utan ben... eller när vi bara räknar våra misslyckanden... när vi känner oss missmodiga och rädda att inte räcka till... tänk då på dina oförmågor att dem egentligen inte är oförmågor... eftersom du orkar att kännas vid dem så har du faktiskt styrka kvar... för hade du varit i förnekelse ja då hade du inte ens förstått detta... 

"PANIK I JULEÅ" lucka:1

... över Juleå föll kristallklar snö målande landskapet vitt... gnistrande snöflingor,  kornsnö blandat med lapphandskar gjorde allt så tyst och stilla... du vet som när du vaknar på natten och bara kan höra dina egna andetag... det var så så tyst... en skön och skrämmande känsla på samma gång... Tomtegården låg begravd i snö... ovan på snötäcket kunde man se spår av små klövar... vems de tillhörde visste ingen ännu... 

... Nissan, dvs Tomtefar och Tomtemors dotter, höll på att skotta fram en gång mellan Tomtehuset och Tomteverkstaden... Nissen och hans sju nissar, korta Fredrik, smala Henry, goa Vincent, snälla Hans, starka Olle, blyga Sune och smarta Gregory snusade och snarkande sig igenom sin skönhetssömn på loftet... Nissan steg in och skramlade med lite skrot innanför dörren... med ett hopp for dem upp allihopa... liksom de tre husbockarna Gruff, Knuff och Skuff kom fram med ett skutt... dem hade sovit bakom öppna spisen där det var varmt och gosigt... har ni sovit gott? frågade Nissan glad i hågen... alla bara gäspade och gnuggade sig i ögonen... Nissan var trött på att skotta själv och hämtade en arsenal av spadar och delade ut åt var och en... nu så nu ska vi göra lite nytta! sa Nissan.... och så begav sig alla ut... på ett litet kick var hela gårdsplanen skottad... alla pustade ut och gick in i Tomtehuset där det blev en  grötfrukost... och såklart en massa tjoande och tjimmande ... men sedan blev alla så trötta att de somnade om igen där de satt mitt uppå stolen... ni ska tro det var en märklig syn...

... Nissan hon var nu ensam vaken... på eftermiddagen kände hon sig uttråkad och visslade på fölet lilla Rosa som vaknade... hon hade vuxit till sig sedan förra året... lilla Rosa kan du flyga upp och väcka lilla Ängeln på rosa molnet? frågade Nissan glatt... ja det kan jag väl, inga problem! svarade lilla Rosa och vecklade ut sin små regnbågsskimrande vingar... lika kvickt som hon for iväg kom hon tillbaka med lilla Ängeln släpande efter med huvudet slokande... är du trött eller? sa Nissan lite ironiskt till lilla Ängeln som bara gäspade till svar...

... Nissan visade spåren av små klövar i snön... du lilla Ängeln kan inte vi söka rätt på griseknoen som vimlar runt vilsen och borta här omkring... då vaknade lilla Ängeln till... griseknoen, har ni en griseknoen här nu, vart, vart? lilla Ängeln snodde runt och kollade över allt... lilla Rosa blev sprallig och skuttade omkring och slog med sina magiska hovar... precis då tittade en lite gris fram ur snömodden... åink åink, nä hä, jag bara skojar, jag menar hej hej! det är jag som är lilla grisen, jag heter Ebba och är inte någon griseknoen, da da!... alla började fnittra glatt, tog upp snö och knådade ihop till snöbollar och startade ett snöbollskrig... jasså, sa Ebba, är det så här man välkomnar en främling? och så skrattade hon pipigt och slungade iväg en snöboll mitt i plytet på Julbocken Corona som just dök upp... rätt som det var hade alla på Tomtegården hakat på snöbollskriget med en väldig entusiasm... så plötsligt blev alla helt slut och lade sig ned sov som vore de i koma...

... varför var alla så trötta? undrade Nissan... och vart kom all snö ifrån, tänkte hon, ja för det kom mer och mer snö, se förra året fanns ingen snö alls vid denna tid minsann... Nissa grubblade över hur Ebba den lilla grisen kunnat ta sig till Tomtegården mitt i snöstormen?... och var kom hon ifrån? ... ja det ni, det är morgondagens äventyr... vi se då!... 

Solsken på er så länge! /:) Solstrale 

Tack på förhand för applåder  
och kommentarer!