Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vilseledd

Jag gick vilse här i världen

Tappade bort mig själv på färden

Försökte bli någon annan

Vägrade acceptera

den jag egentligen var



Mitt inre skrek

men jag höll för öronen

Min själ grät

men min mun bara log

Min kropp blödde

men jag fortsatte blunda



Fortsatte spela

i ett spel utan pjäser

i ett spel utan mållinje

Ett spel

där man bara kunde vinna förlust



Dolde ständigt minsta spår av mitt sanna jag

Gömde det så länge

att det tillsist blev glömt


Även för mig




Fri vers av Bissen
Läst 278 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-08-28 13:36



Bookmark and Share


  Ezo
En dikt som många lär känna igen sig. Det är en lång strävan att hitta sig själv. Du framför känslan om visledning mkt bra. Dikten andas tungt och vemodigt. känns som att diktjaget har hittat sig själv, eller iaf en viss medvetenhet :) BRA
2007-09-10

    Anonym Ängel
oh..hoppas du hittar bort från den vilsna stigen du hamnat på. :)
2007-08-28

  Carlita
väl framförd vilseledning. hoppas diktjaget har hittat hem till sig själv och numera bara ägnar sig åt spel där man kan vinna fina priser, sig själv tex :)
2007-08-28
  > Nästa text
< Föregående

Bissen
Bissen