Anna-Lisa ligger säkert
tar sig ingenstans
vaggar fix och orubblig
vid den trygga bryggan

Det gungar och kränger
knirkar och slår i henne
men hon lever sitt liv
ständigt förtöjd

Blåsten viner
runt hennes sidor
spelar spöklika sånger
i master och linor

Trygg i hamnens famn...


Men en grubblande trängtan
pulserar utmed båtsidorna
i det dolda en längtan ut
till oprövade vatten

Hennes ivriga äventyrslust
drömmer sig upp till ytan
längtar urladdning och åskbyar
trånar farliga havsgudar

Bara där - i drömmen
vräker hon sig framåt
över dånande vågor
i frisk glupsk livsaptit