Ska jag tro på mina drömmar

eller ska jag inse verklighet?

Och vill jag överhuvudtaget se sanningen

när det är en helt annan värld

jag vill ta del av?

Hur länge kan jag lura mig själv

och hur länge överlever jag

utan dessa lögner?

Måste man möta sanningen

för att komma över den?

Måste jag erkänna smärtan

i mitt sinne

i mitt inre?

Måste jag bemöta

för att slippa hatet i mina mardrömmar?

Finns det bara en enda kravlös väg förbi?

Och finns därefter några som helst garantier?

Kan gott vara ont?

Kan ont vara gott?

Finns vackert bara i begränsing?

Kan jag lita på din kärlek?