Över himlen rumlar
stora runda bumlingar

stumma omtumlade
klumpiga klotrunda kroppar
bökar och tar plats
hoppar
tar sats

skuldra mot axel mot höft mot knä mot rygg

potenta pannor veckar sig
bröst häver sig
ingen ger sig

Vet hut!

blixtar strålar i spända käkar
skjuter ut
en salut
tinningar sviktar
trumhinnor bågnar

allt ebbar ut

och där striden tar slut

tar friden vid






en tid.




. . .

Silencio.

/http://www.poeter.se/myExhibition.php?exId=2361