Där
i ena hörnet
av min yttersta ögonvrå
står en människa

En gång en nära vän
nu
en tragisk figur

Figuren
har vänt sig bort
lagom
till jag passerar

Vi känner inte längre
varandra
Eller låtsas så

Ljusår nu
mellan våra hjärtan

Bara hundra andetag
senare
stöter vi ihop
igen

Båda ser vi varandra
återigen
i den yttersta ögonvrån

Det är märkligt
hur svek
skär en dödens linje
mellan hjärtan