Jag har startat en podcast på engelska som ni gärna får lyssna på, det skulle göra mig glad.
Efter tio år som vandrande munk, squattande i övergivna tempel på den östasiatiska landsbygden, så är de svårt att hitta jobb, men som tur för er så har jag istället en hel del bra historier att berätta!

“The Return of the Repressed is exploring the crypto-catacombs of the Ideological State Apparatus. A psychotic wandering through the forgotten crimes, deals and rituals that architectured our every-day life predicament. “
https://open.spotify.com/episode/3GRxOr1bcNnzB4zGDfuRqc
https://podcasts.apple.com/us/podcast/the-return-of-the-repressed/id1623796875 ]


Precis som dikten, som närvarons tanke mot försvinnandets baksida, är en omedelbar handling, är den samtidigt, som alla lokala figurer av en sanning, ett tankeprogram, en kraftfull förväntan, ett språkets tvång genom tillkomsten av ett "annat" språk som är både immanent och skapat. Men samtidigt som det är en makt är all sanning en maktlöshet. För det som det har jurisdiktion över kan aldrig bli en helhet. Att sanning och totalitet är oförenliga är utan tvekan den moderna tidens avgörande, post-hegeliska hemläxa. Jacques Lacan uttrycker detta med en berömd aforism: sanningen kan inte ”sägas”, den kan bara vara halvsagd. //Alain Badiou

Dagbok